| 1390 |
|
Namnet Överum finns nämnt 1390 då det stavades Öfrarum. |
| 1559 |
|
De två gårdarna i Öffuerum 1559 redovisas 1667 som skattehemman Öfuer Rum. Det reduceras till kronan och blir rusthåll för Östgöta kavalleri. |
| 1654 |
|
Överums första masugn av enkel konstruktion byggs nedan mellersta fallet. Malm togs främst från Uthön i Stockholms skärgård och Ålderbäcks gruvor |
| 1656 |
|
Överums bruk anläggs av vallonerna Abraham och Hubert de Besche och deras svåger Henrik de Trij. Under de första hundra åren tillverkades endast kanoner (styckebruk). |
| 1747 |
|
Överums bruk säljs till Carl Steen 1747. Änkan säljer till Adelswärd 1816. Dottern gifter sig med sin kusin Stackelberg som efter Stackelbergs död säljer bruket till en engelsk ägare. Se 1918 |
| 1770 |
|
David Steen född 1735, handlare i Västervik, köper Överums bruk och flyttar in i den nyuppförda bruksherrgården som blir färdig 1787. Den byggs om under 1840-talets slut |
| 1772 |
|
Öfverums och Olserums rusthåll utökas till sju tunland utsäde samt med Kam-Ull-Spin-Scholae |
| 1776 |
|
Brukspatron Steen erhåller previlegium på en manufaktursmedja - föregångaren till lantbruksmaskintillverkningen - ".. der en Mjölqwarn nu är belägen på skett-rusthållet Öwerums ägor ... förädla 50 á 60 skeppund stångjern uti Band-, Knipp- och Bultjern samt diverse swartsmide såsom spik, hästskor, mm.." samt att från Westerviks stad ta stenkol för den nya smedjan. |
| 1779 |
|
Brukspatron Steen i Överum köper av Ulrika de Besche Toverums säteri med Sporrbacka stångjärnbruk och masugn. Säteri var undantagna från beskattning (till 1810) och fick ej ägas av ofrälse vilket kringgicks genom att ett järnbruk fanns på säteriets mark. Överums och Sporrbacka järnbruk använde nu samma stämpel, ett Ö med två korsade kvistar |
| 1789 |
|
Överums och Spårbackas produktion: År - Stångjärnsmide - Manufaktur + gjutgods 1776 - 600 + ca 1000 skpd gjutgods 1785 - 1614,5 - 65 1789 - ---- + 800 skpd kanoner till Karlskrona och Åhus 1796 - 1558 - 55 1797 - 1188 - 1800 - 1351 - 77,5 1804 - 1482 - 90 Priserna fritt Västervik varierade 5,6 - 6 riksdaler per skeppund = ca 200 kg |
| 1791 |
|
P D Sten köper Ryvenäs. Det såldes 1973 till en stiftelse bestående av Västerviks kommun, Överums bruk, Metall, SIF och träfacket. |
| 1798 |
|
Öfverums förste brukspredikant var komministern i Ed Anders Lorens Hultner. Därefter kom Lars Lindelius och 1799 Yckenberg. Den första gudtjänstlokalen låg på en kulle väster om masugnen. Den blev senare använd som snickarbod och revs vid sekelskiftet. År 1798 beviljas Brukspatron Steens ansökan "... at, i stället för hwar tredje Söndag ... hela året öfwer wid Öfwerums Bruk i Lofta sokn genom Församlingens pastor eller dess medhjälpare med predikande, bön och sång ..." |
| 1799 |
|
Anordningen för kanonhålsborrning, borrvind, byggs. Den underkänns 1774. Ny byggs söder om nedre fallet och blir klar 1799. SE FIGUR |
| 1800 |
-tal |
Ån i Överum har en fallhöjd på 22 m och hade fyra turbiner (vattenhjul) för luft till masugn, smedja, kvarn och senare elkraft. Överfallshjul kunde utjyttjas och den sammanlaga effekten blev 180 kW vid god vattentillgång. År ??? bygdes ett ångkraftverk som ersatte ....?? |
| 1812 |
|
Brukspatron Johan David Steen i Överum avlider. Bouppteckningen upptar bla I Lofta: Olserum med 8 torp, Reverum med 2 torp, Stuttorp, Ryvenäs med 1 torp och tegelbruk; Ed: Skörserum med 2 torp; Ukna: Snötomta med 2 torp, Ekvik; Dalhem: Ulvsdal, Pjäkebo, Kroksmåla, Idåkra, Knuvebo med 1 torp, Flugenäs, Sedingsjö; Gamleby: Djupedal summa 9 1/4 mantal. Vid den tiden togs malm från egna gruvor på Sjösa säteri i Södermanland, på Stensnäs och smärre mängder från Utö och Ormestorp i Östergötlands skärgård |
| 1816 |
|
Carl Steen säljer Överums bruk till Kammarherre Johan Carl Adelswärd som innehar bruket i 36 år. Carl Steen avled 1820 |
| 1820 |
|
Ett tegelbruk starts och drivs till in på 1900-talet. |
| 1825 |
ca |
En rödmålad kyrkobygnad uppförs. Den flyttas när nya kyrkan byggs 1870 och blir småningom församlingshem |
| 1845 |
|
Överum får en barnalärare Erik Landers. Skolan hölls i nedre stenhuset men flyttade till gamla kyrkan när den nya bygts. Där undervisades elever både från loftasidan och edsidan. Skolhuset Övralund bygdes 1877 av Lofta och Eds socknar. En lärare var anställd av Ed och en av Lofta |
| 1850 |
|
Carl Petter Spångberg 1822 - 1892 anställs som förman vid Överums bruk som året därpå börjar tillverka plogar och senare andra lantbruksmaskiner. Hästplogar tillverkades till 1959 |
| 1852 |
|
Johan Adelswärd född 1776 avlider. Han ägde förutom fidekommisset Adelsnäs med Åtvidabergs kopparbruk, Överums bruk och ett flertal andra gårdar, bruk och gruvor |
| 1872 |
|
Överums kyrka byggs 1870 - 1872 och kompletteras med torn 1886. När Överum blev egen församling 1931 byggdes kyrkan om |
| 1880 |
tal |
På torget framför kyrkan började man på 1850-talet hålla torgdagar var annan vecka. De flyttade på 1880-talet till kvarnen utmed åns norra del och hölls där till 1920 |
| 1885 |
|
Vid Överums bruk inskränktes arbetet eftersom Ryssland infört hög tull på åkerbruksredskap och maskiner och export dit därför blivit omöjlig. Många arbetare friställes. |
| 1899 |
06-28 |
Ångsågen vid Sågdugen, snickerifabriken och brädgården förstörs av eld. Eldsvådan syntes ända till Västervik och brandkårer kom med extratåg från Västervik, Gamleby och Åtvidaberg. Ny anläggning uppförs omgående |
| 1914 |
|
Masugnen i Överum rivs. Det berodde främst på att skogen och därmed kolet tog slut. Ett år förbrukades 6600 kubikmeter kol. Se 1747 och 1914. Kolhuset, delvis uppfört i slaggsten, rivs av kommunen 1970. Gjuteriverksamheten upphörde 1981 |
| 1918 |
|
Svenska Tändsticksbolaget köper Överums bruk och säljer 1943 till Åtvidabergs Industrier. De får ekonomiska problem när transistorn slår ut mekaniken i kontoren och säljer till Electrolux som fortfarande äger det 1995 |
| 1919 |
04-25 |
En mäktig eldsvåda lägger Överums bruk i aska, endast gjuteriet och verkstaden blev kvar. Elden syns till Västervik och brandkår anländer från Västervik, Åtvidaberg och Gamleby |
| 1921 |
|
Carl Sundberg anställs av Krüger om disponent för Överums bruk. Han konstaterar att bruket, dess skogar och gårdar befinner sig i ett beklämmande skick och ett mödosamt arbete med att bygga upp bruket börjar. 1929 köper Överums bruk sin svåraste konkurrent, plogtillverkningen vid Norrahammars bruk samt år 1932 licens att tillverka Hollingwoeth's Oliverplogar. |
| 1924 |
|
Med överums kyrka i centrum når man fem olika kommuner inom en radie på 1,5 km. Ån skiljer Lofta och Ed och bruket ligger på båda sidor. Kontoren ligger i tre socknar, gårdarnas ekonomibyggnader ligger i en socken och jorden i en annan. Kommunerna kunde inte (heller då) samarbeta i skolfrågor |
| 1926 |
|
Försäljningsorganisationen byggs upp under 1920-talet. Den första traktorplogen levereras 1926. Sundberg är disponent till 1954 |
| 1931 |
01-01 |
Efter sju år lyckades bruksledningen med avstyckning från Lofta, V Ed, Ukna, Dalhem och Gamleby. Överum med 300 invånare blir egen kommun. Carl Sundberg var fullmäktigeordförande i 20 år trots en socialdemokratisk majoritet |
| 1932 |
|
Krügerkrachen drabbade Överum hårt. Den nya Linköpingsvägen byggdes som nödhjälpsarbete |
| 1943 |
|
Tändsticksbolaget säljer Överums bruk till Åtvidabergs industrier och verksamheten byggs ut. År 1953 har bruket 559 arbetare och 116 tjänstemän och den ekonomiska ställningen är solid |
| 1953 |
|
Överums vapen, ett svärd på en sköld, godkännes |
| 1954 |
|
Överums befolkning uppgår till 2 187 personer |
| 1960 |
|
Stor brand vid Överums bruk |
| 1995 |
06-10 |
Järnvägsstationen i Överum stängs och en hållplats vid bruket öppnas. Järnvägsskylten sitter, till mångas förtret, kvar ytterligare ett år på den gamla bygnaden |
| 1998 |
|
Överums bruk säljs till det danska Kongskilde Industries A/S. Koncernen har 1000 anställda och sysslar liksom Överums bruk med lantbruksmaskiner. Överumsdelen har 225 anställda i Överum och 25 utomlands
 - KLICKA PÅ BILDEN
|
|
|
|
|
|
Årtal i Tjust insamlade och redigerade av Lars Cornell -1999 |
|
|
|
