Forserum har gått i släkten sedan 1400-talet, Vadet 12 var ett knäktställe. Där finns en gammal gravplats med gamla gravurnor i sandtaget.
UR DOMSTOLSPROTOKOLL feb 1651
Björn Jonsson i Forserum blev dödad i skogen. Tillsammans med Peder Jonsson i Hvittinge hade de huggit ned torra träd. Peder hade ropat till Björn "akta dig trädet faller nu". Björn svarade "akta du dig så aktar jag mig". När det föll slogs det av mot en rot och en del träffade Björn i huvudet så att han dog.
Nämndeman Nils på Hägg undersökte olyckan och kunde inte se att trädet brutits av en rot. I Tingsrätten menade man att de inte varit osams. Målet blev aldrig avgjort.
FORSERUM (Ur Gods och Gårdar)
Gården inköptes 1877 av Nils Fredrik Nilsson som innehade densamma till 1916. Nuvarande ägare har dessutom på arrende Augusta Nilssons gård och har med tillträde 1939 köpt Peter Emil Johanssons gård. Ägare Karl Adolf Carlsson f 1888 son till Karl Otto Johansson g 1911 med Anna Maria f Nilsson. Barn Sivert, Ivar, Arnold, Artur, Tord, Tage.
Notis ur Westerviks Veckoblad, No 9 den 30 januari 1877
Westervik: Till kronohäktet härstädes infördes den 25:e hemmansägaren Lars Alfred Fredrik Carlsson från Forserum i Lofta socken, vilken person under ett anfall af vanvett med knif affskurit halsen å 92 årige inhysemannen Jonas Persson i samma by. Man berättar att Carlsson som är 25 år gammal och för några år sedan varit intagen å härvarande lasarett för vård av djupare melankoli samt därefter ansetts ej fullt tillräknerlig, inlockat till sig den ej ont anande gubben Persson och vid yttrandet, det Persson nu levat länge nog, först stuckit honom med knif i halsen, som deraf nära nog afskars. Den livlösa kroppen sökte Carlsson sedan dölja uti en i snö grävd gropp. Ransakning kommer att hållas å cellfängelset troligen den 1:e Feb. Mördaren synes inte hava ånger över brottet, eller ens visat sig vara medveten därom. Wore uppsikten på halfdårar lite allvarligare än som nu är förhållandet, synerligen på landsbygden, skulle man undgå att uppröras af gräsligheter sådana som den nu inträffade.
Det berättas
De kunde inte förstå varför en av Oskar Anderssons kor inte mjölkade. En morgon gick de ut extra tidigt. Då fick de se att ett fruntimmer låg på knä och mjölkade. Det var ett sätt att skaffa färsk mjölk till frukostgröten. Och för ett fattigt fruntimmer var det inte alltid så lätt att försörja sig.
Gottfrid, han kallades också Lonen, var litet enfaldig men duktig ändå. När mejeriet kom igång och han började leverera mjölk dit och skulle skriva kvitto på pengar som han fått för mjölken skrev han, 'Haver fått et'. Du visste inte heller vad ett kvitto var första gången du såg ett, eller hur?
|