KYRKOHERDAR I GAMLEBY PASTORAT

Följande material tom Johan Emil Hagwall är hämtat ur Linköpings stifts Herdaminne af J A Westerlund och J A Setterdahl utgiven år 1920. ”Gamleby omtalas ofta i gamla permebref från katolska tiden. Det nuvarande Västervik låg fordom innerst i den vik, där Gamleby köping nu är belägen, tills det år 1433 på Eriks af Pommern befallning flyttades till sin nuvarande plats. En anteckning i Gamleby kyrkobok: “1433 bleff Stads-borgare-rätten flytt från Gl. by till Westerwijk, ther then ännu är, så länge Gud will", synes tyda på en förhoppning om det gamla Västerviks åternppståndelse. Dess plats fick namnet Gamla Västervik, sedermera utbytt mot Gamlebyn, nu Gamleby. Bostaden låg förr 0,1 mil från kyrkan.”
38. Johan Emil Hilmer Hagwall, --> Här
37. Per Johan Hanning, född i Bälaryd 1843 25/2. Föräldrar: Johannes Larsson, brukare i Öja, och Maja Lena Karlsdotter. Student i Upsala ht. 1865; prv. 1871 14/6; komminister i Lofta 1874 - 1892; past.-ex. 1883 1/8; kyrkoherde här 1891 (1892 - 1912). d 1918 10/1. Gift 1874 9/10 med Hulda Kristina Matilda Ankarstrand, f. 1853 23/10 dotter af Sv. Joh. Ankarstrand, landtbrnkare här, och Anna Sofia Andersson. - Barn: Per Teodor Hugo, f. 1875 7/7, revisor i lotsstyrelsen. Johan Axel Sigfrid, f. 1877 13/4, ingeniör vid Roma sockerfabrik på Gottland. Hortence Signe Maria, f. 1882 31/10, d 1904 23/1. Jon Erik Adolf, f. 1884 12/11 kontorist. Om honom yttrades vid 1920 års prästmöte: Från en torpstuga nere i Småland skickades en 11-årig parfvel med ett klädknyte under armen och en liten reskassa, insydd i en strumpa, att ensam vandra den 10 mil långa vägen till Linköping för att söka inträde i därvarande storskola. Så alldeles ensam var han dock ej, ty modren, som följde honom ett stycke till vägs, anbefallde i afskedets stund sitt bami åt Guds beskydd, och denna modershjärtats bön följde honom sedan med sin välsignelse icke blott på den vandringen utan på hela hans kommande vandring genom lifvet. Af den lille gossen blef sedermera kyrkoherden i Gamleby Per Johan Hanning. Afskedet från modern blef ett afsked för lifvet, men af sin mormoders halfbroder, lektor P. Westman, togs gossen med faderlig välvilja om hand, fick där sitt andra hem och kumle så följa sin böjelse för studier. Trägen flit, föredömlig vandel och ett anspråkslöst sinne utgjorde hans ungdoms prydnad, hvartill han sedan såsom ämbetsmannens prydnad lade nit, plikttrohet och tillmötesgående välvilja mot en hvar såväl i som utom ämbetet, och vare sig det gällde att tjäna det kyrkliga eller det borgerliga samfundet. Sin präisterliga gärning, fördjupad genom studier och bön, utförde han med en samvetsgrannhet och en oaflåtlig uthållighet, från hvilken intet, knappast ålderdomens bräcklighet förmådde draga honom. Och när omsider hans kärlek till arbetet kom i delo med den svikande kraften, så greps han af ett missmod, i hvilket hans ödmjukhet och hans andes fattigdom tvangs att söka något att hvila vid, och han fann det i det ordet: "I ingen annan är frälsningen, ty det är icke något annat namn under himmelen bland människor gifvet, i hvilket vi skola blifva frälsta." I denna tro inväntade han sin förlossnings stund, som, när den kom, fyllde hans hjärta med det eviga lifvets frid och hans församlings med saknadens smärta.
36. Otto Abraham Askergren (Amerasers), född i Stockholm 1816 18/3 Föräldrar: Per Abraham Askergren, ålderman och ryttmästare, och Margaretha Dorothea Röhl. Student i Upsala ht. 1836; prv. där 1839 16/6; past.-ex. 1847 17/4; innehade olika prästerl.. förordnanden i Stockholm åren 1839-1865; kyrkoherde här 1863, tilltr. 1865 (1865 - 1890). d 1890 15/7. En minnesvård utvisar hans hvilostad. Gift 1848 29/8 med Emma Gustafva Brandelius, f. 1817 26/12. dotter af Carl Jacob Brandelius, läderhandlare, och Carolina Dandenelle. - Döttrar: Emma Abrahamina, f. 1849 23/9, gift med Hugo Lorens Johan Björkman. Berta Carolina, f. 1852. Tre barn dd späda. Fr. tr. utg.: Andaktsböcker af W. Löhe i sv. öfversättning. Läroböcker för kristendomsundervisningen. Askergren hade börjat som Stockholmspräst och hade nog litet svårt att sätta sig in i landsortens förhållanden. "Till en viss grad - säger hans minnestecknare vid 1895 års prästmöte - torde man kunna säga, att han ej förstod sitt folk och folket ej honom, ehuru han var en synnerligen välmenande, arbetsam och nitisk prestman."
35. Johan Gustaf Ek; född i Rogslösa 1810 3/7. Fadren kyrkoherde där. Student i Upsala ht. 1829; magister där 1842; amanuens vid kungl. akademiens för de fria konsterna bibl .1842; prv. 1843 12/2; regementspastor vid Kungl. Svea artilleri 1854; kyrkoherde här 1858-1862; d 1862 29/11. Hvilar i samma graf och under samma minnesvård som företrädaren. Gift 1858 5/10 med Hilda Josefina Wetterberg, f. i Stockholm 1836 15/3. Son: Gerhard, f. 1860 l1/1, d 1863 14/1. Fr. tr. utg.: Minnesord vid med. doktorn m. m. E. G. Palmgrens jordfästning. Stockholm 1856. Ek var en finkänslig och älsklig personlighet, vänlig, välvillig och förekommande mot alla.
34. Nils Fredrik Aurelius, född i Örtomta 1794 22/4. Fadren kyrkoherde där. Student i Upsala 1811; magister där 1818; kollega i Linköping 1825; prv. s. å.; kyrkoherde här 1829; prost 1837. d 1857 9/4. Gift 1830 2/5 med Fredrika Charlotta Ek, f. 1804 8/6, d 1875 29/5, kyrkoherdedotter från Rogslösa. - Barn: Nils Jacob Fredrik, f. 1831 3/8, d 1833 6/2. Elisabeth Charlotta, f.1833 29/4, d 1877 16/7. Carl Anton, f. 1835 18/8, landträntmästare. Nils Bernhard, kyrkoherde i Åsbo. Ebba Maria, f. 1840 12/12, d 1851 9/2. Hedvig Sofia, f. 1843 26/10, lärarinna, d 1902 /8. Beata Eleonora, f. 1846 2/12, diakonissa. Fr. tr. utg.: De gradu preacisionis, quam Tabulae Logarithmicae admittunt, disqnisitio. Ups. 1813. Commentationum stoicarum, P. IX. Ups. 1818.