1360 |
|
Försvarsanläggningen Stäkehus, senare slottet Stäkehom (Stegeholm) uppförs av hertig Albrekt af Mecklenburg och var färdigt ca 1365. |
1430 |
|
Erik af Pommern befaller Gamlebyborna (Gamleby hette då Västervik) att flytta till det nya fästet för Västra viken (Gamlebyviken) Stäkeholm. |
1433 |
|
Westervik övertar Gamleby's stadsprivilegier. Snart därefter begär gamlebyborna att få återvända men vägras. Missnöjet med fogdarna leder till att Västerviks slott belägras 1434. Efter flera års strider blir Karl Knutsson Bonde kung Engelbrekts befälhavare. Gamla Västervik kallas Gamleby från 1700-talet. |
1433 |
|
St Gertruds kyrka grundläggs på order av Erik av Pommern. Den blir färdig 1450. Se 1517, 1612 och 1933 |
1452 |
|
Västervik och Stegeholm bränns av danskarna. |
1517 |
|
Västervik och Stegeholm brändes av kung Kristian. Lofta sänder 80 man till undsättning under Nils Mattsson på Hasselby. 140 personer dödas, få undkom. Befolkningen drar sig tillbaka till Gamleby. Gustav Vasas styrkor återerövrar slottet 1521 och kyrkan byggs upp 1545. |
1549 |
|
Gustav Wasa ger 1548 order om att ett skeppsvarv skall byggas. Det första skeppet, endast 200 läster (ca 500 ton) stort, bygdes i Västervik 1549. Stadens existens under hundratals år är helt beroende av varvet och utländsk handel. Omkring 400 personer bor i Västervik. |
1561 |
|
Grevskapet Stegeholm, Sveriges äldsta, bildas. Det upphör 1674. |
1573 |
|
1573 fanns skola i Västervik. Se 1809. |
1587 |
|
Västerviks vapen, det enmastade skeppet, är från 1587. År 1672 byttes det mot ett skepp med tre master som förekom i tre varianter. Stadsfullmäktige beslöt 1931 att stadens vapen skulle vara det enmastade skeppet och också blev den nybildade storkommunens vapen genom beslut 1971 |
1601 |
|
Idö lotsgård flyttas från Krokö till Idösund av styrman Oluf. |
1612 |
|
Danskarna plundrar slottet och bränner staden Västervik. St Gertruds kyrka bränns och byggdes upp igen efter tio år. Kyrktornet byggs 1672. Se 1743 och 1762. |
1616 |
|
Västervik förstörs. Se 1665 och 1677. |
1620 |
|
Gustav II Adolf besöker Västervik 1612 och ger prevliegier 1620. |
1665 |
|
Västervik brinner genom vårdslöshet med eld. |
1677 |
|
Stegeholm och Västervik brändes av danskarna och blev därefter reducerat till kronan. Slottet byggs inte upp igen. |
1700 |
tal |
Staden får stadsbebyggelse under 1700talet. |
1703 |
|
Konungen befaller att Västervik skall ta emot 177 av de 5000 sachsiska krigsfånga som tagits i den polsta staden Thorn. En del gifte sig småningom i Västervik. Se 1707 |
1707 |
|
Den charmerande fänriken von Ende levde livets glada dagar ända tills värdhusvärden Krabbe knivmördades 1707. Ende blev anklagad och dömd till döden. |
1710 |
|
Pesten drabbar Tjust från oktober 1710 till februari 1711. Omkring 300 personer avled i Västervik. |
1740 |
|
År 1736 lades grunden till Västerviks yllefabrik, baserad på importerad polsk ull, av handelsmannen Ch Dichman. Den utökades 1970 med en fabrik på norra sidan om kyrkogården. Ett femtiotal sysselsattes vid fabriken som övertogs av Didrik Mächel 1750. |
1743 |
|
St Gertruds kyrkorgel bygdes av Jonas Wistenius. |
1745 |
-46 |
Stora varvet i Västervik i bruk 1745 - 1917. Det flyttas därefter till en plats söder om Västervik och flera varv anlägs. Småindustri följer i varvsverksamhetens spår. Båtsmanstugorna byggs 1746. Under 1700-talet växer Västervik till Sveriges tredje hamnstad. |
1751 |
|
Byggnaden på Helgerum uppfördes omkring 1750. Anna Cederflycht på Helgerum har donerat fattighuset på V Kyrkogatan |
1760 |
-tal |
Västervik var en betydande sjöfartsstad med 26 större fartyg för utrikes frakter och 18 mindre för inhemska. Den viktigaste exportvaran är stångjärn och kanoner, brädor, plank, tjära och beck, spiror, ekbräder, eknaglar och stavar att göra tunnor av. |
1762 |
|
Åskan slog ned i St Gertruds kyrktorn under pågående högmässa. Orgeltramparen dog. |
1763 |
|
I Västervik omnämns undervisning inte förrän 1763 då biskopen P Felenius noterar "Föräldrarna lära själva små barn att läsa". Trivialskola lär dock ha funnits sedan 1600-talet. År 1805 noteras "Barnundervisningen i staden ombesörjes dels av föräldrarna själva, dels av tvenne änkefruar Rutenskiöld och Bergman, ... tillika fattigskolor inrättad där 12 fattigas barn gratis erhålla undervisning..." |
1770 |
|
Prosten Sivers: "Västervik ... elljest wäl beställd stad, hwaruti öfwer twå tusind själar finns, icke flere källare äro ån en enda, inget Caffehus, ingen kortmålare, ingen dansmästare, ingen bryggare, ingen kock och icke mer än en enda slaktare ... lefwa Westerwiksboerne till största delen wäl i sine hus, äro hederlige, höflige och fägnesamme emot sine wänner och främmande ..." |
1793 |
|
Västerviks rådhus var färdigt 1795 och användes till 1960 då domstolen flyttade till det nybygda tingshuset. |
1809 |
|
1809 togs skolbyggnaden på Ö Kyrkogatan i bruk men blev inte riktigt gymnasium förrän 1847 (först var Västerås 1626). 1864 avlades första studentexamen, fyra prövade och tre klarade sig. Se vidare 1927. Den nya byggnaden vid Östersjövägen togs i bruk 1969 Se 1859 |
1825 |
08-22 |
Lancasterskolan började i Cederflychtska huset. Den tillgick så att bättre elever, sk monitörer, undervisar de ybgre i grupper om 10-12. Läraren övervakade och höll förhör. Sloluppehåll hölls tre veckor runt jul, en vecka vid påsk, oingst och midsommar samt 24:e sept - 16:e okt |
1830 |
|
Sedan gammalt fanns en brygga över sundet vid Strömsholmarna. Där fylldes under åren och vägen blev alltmer framkomlig även för oxar. På 1830-talet muddrades segelleden. Den nuvarande klaffbron byggdes 1980 efter det att den gamla svängbron påseglats |
1834 |
07-19 |
Westerviks Weckoblad utges för första gången av Carl-Olof Ekblad. Endast fem tidningar är äldre, äldst är Aftonbladet från 1830. Ekblad var född 1804 i Nyköpng och startade sin verksamhet hörnet av Storgatan och Ö Kyrkogatan. Tryckpressen köptes i Vadstena och fnns nu på Kulbackens museeum. 1926 köps fastigheten vis S Torget, där Westerviks Fruntimmerförening haft skola. Där trycks tidnngen till 1976 då boktryckeri och redaktion flyttade till Timmergatan. Se 1998. |
1840 |
|
Gränsö herrgård (kallas slott) byggdes om till Tjustempir 1830-40. Se 1993. |
1840 |
|
En kunglig proposition om att Tjust, Aspelands och Sevede härader skall bilda eget län läggs fram. Kammarkollegiet avslår begäran och förslaget faller. Det som nu är Satdshotell i Västervik bygdes med tanke på att bli residens. |
1846 |
|
"Kemiska tändstickor" kommer till användning. 1857 grundas Västerviks Tändsticksfabrik. Den eldhärjas 1861 och 1893. |
1846 |
|
Slottsholmsvarvet närmast ruinen, läggs ned. Västervik har ca 5000 invånare. |
1847 |
07-01 |
Inte förrän 1846 beslöt skolstämman att öppna skola. Den förste läraren blev Jakob Herman Adelgren. 1857 anställdes C A Landström, skolan hade då 530 barn. Därtill kom flickskolan med 184 elever samt enskilda skolor. År 1856 blev den nya skolan i hörnet av Kvarngatan och V Kyrkogatan (nuv Åhléns) färdig. Marioeborgsskolan blev klar 1913. Toboskolan togs i bruk 1936-37. Lidhemsskolan invigdes 1940. Brevviksskolan blev klar 1954 och 1962 då även Johannesbergsskolan blev klar. Karstorpsskolan började byggas 1957, Fågelbäret 1970 och Skogshagaskolan 1970. |
1857 |
02-25 |
Ett nytt skeppsvarv i ej så liten skala skall anläggas i närheten av Västervik nämligen å den sk Ladugårdens ägor i Lofta socken. Kapten G Landström är den som satt sig i spetsen för detta företag. |
1858 |
|
År 1858 anlade kapten Landström den första tändsticksfabriken i Västervik, och därmed hade staden fått sin första mera bestående specialindustri. Fabriken låg i Lofta till inkorporeringen 1906. Tändstickorna blev en världsartikel och beställninger kom1865 ända från Hongkong. Fabriken utbyggdes 1869 och årsproduktionen upgick 1877 till 20 miljoner askar. År 1860 vara arbetareantalet 80 och ökade till 108 år 1877 men dessutom var 100 familjer i sina bostäder och en del fångar på cellfängelset sysselsatta. Av dem var 82 barn och ungdomar under 20 år. Se 1876 och 1893 |
1859 |
|
Högre elementärläroverket, se 1871, samt navigationsskolan (senare flickskolan) i Västervik startas. |
1860 |
|
Sjukhuset uppförs. Landstinget som är huvudman för sjukhuset delas i Norra och södra år 1862. |
1870 |
ca |
Strömsholmen och Stegeholms kanal överlåtes på Västervik (1884) |
1871 |
|
Västerviks läroverksbyggnad 'till ungdomens forstran' invigd. Axxexet byggs 1948. Byggnaderna blir grundskola 1969. |
1871 |
|
Västerviks kronohäkte 'Fängelset' färdigt. Den första fången var en tysk skräddare som dömts tillstraffarbete i tre månader för misshandel. |
1873 |
|
Gränsö kanal får en rullbro av järn. |
1876 |
|
Tillgången på aspvirke på orten för tändstickstillverkning är nära nog uttömd. 40.000 kbf importeras från Finland och resten från Ryssland. Från 1877 tillverkas uteslutande säkerhetständstickor. |
1879 |
|
Västerviks stationshus färdigt och Järnvägen Westervik-Åtvidaberg öppnas. |
1891 |
|
Stor brand i Västervik. |
1893 |
|
År 1893 brann tändsticksfabriken ned så att endast murarna återstod. Den såldes 1903 till Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriks AB som 1917 ingick i Svenska Tändsticks AB (STAB). Kreugerkraschen 1932 (se do) blev ett hårt slag och driften låg nere några år innan den åter kom igång och blev den största arbetsplatsen. Fabriken läggs ned 1968. |
1897 |
12-19 |
De första elektriska lamporna i Västerviks tänds på Stadshotellet. Två likströmsgeneratorer på 18,4 kW drevs av en Atlas ångmaskin. Se 1932 |
1898 |
|
År 1898 förvärvade staden tändsticksfabriksområdet, Norrlandet, Lucerna, Ringholmarna och Notholmen från Lofta, mot att man i utbyte lämnade bla den av staden ägda egendomen Ekhagen samt kr 3.486:62 i mellanavgift. Inkorporering beviljades 1904 att träda i kraft 1906, mot en skatteersättning till Lofta på 1000 kr per år under 15 år. Men staden sålde marken i Gamleby för 90.000 kr år 1910. |
1902 |
|
I Västervik byggs en dansbana som sedermera blir folkets park. Den siste som uppträdde där var Tore Skogman i augusti 1970. |
1905 |
|
St Petri kyrka i Västervik invigs. Gamla kyrkan börjar användas som lagerlokal. Säd i kyrkan förstörs vilket bidrar till hungerkravallerna 1917. Kyrkan renoveras på 1960-talet. |
1909 |
|
En fabrik för garvämnen hade kommit igång och ombildades till Tannin AB. Den drevs till 1960-talet då området köptes av Storebro Bruk, se 1968 |
1910 |
|
Västerviks vackra varmbadhus byggs. Det ritades av arkitekt Fredrik Anderberg i jugendstil och fick 18 - 30000 badande per år. Det används till 1972. Skolbadandet i varmbadhuset upphör 1939/40 och skolbaden överförs till Lidhemskolan. Varmbadhuset stängdes 1985 och blev turiskontor. Mellan 1901 och 1950 fanns ett kallbadhus på Slottsholmen |
1910 |
ca |
Skrothandlare Lagergren i Västervik går i konkurs och drar garveriet i Björnsholm med sig i konkursen. |
1911 |
|
Gamleby köper hamn, hotell och central tomtmark av Västervik |
1911 |
|
Saluhallen och Häggbladska huset byggs |
1914 |
|
Det beslutades att anlägga en pappersfabrik i Västervik. Driften startade 1916 och var den första med kalk i processen. Bruket lades ned 1980. |
1917 |
|
Hungerkravallerna i Västervik 1917 medförde att lotter delades ut. De är begynnelsen till koloniträdgårdarna. Under briståren 1940 fanns 110 lotter som ökade till 801 potatislotter år 1943. |
1917 |
|
Flera av varven i Västervik slås samman och några läggs ned. Stora Varvet läggs ned 1917 men nya varv uppstår i dess ställe, se 1956 och 1968. |
1928 |
|
Hamnen Lucerna byggs. |
1930 |
|
Kraftledningen Söderköping - Västerviks pappersbruk dras. Den gick då över Hässelstad - Gursten och hade en kapacitet av ? V och ? A. |
1932 |
|
Westerviks Elektricitetsverk övergår från likström till trefas. |
1933 |
|
Kung Gustaf V på eriksgata. Västervik rustas och Västervik blir turiststad. Kulbackens museum byggs. |
1933 |
|
St Gertruds kyrka användes som spannmålsmagasin under första världskriget och återöppnades 1933. Se 1433. |
1933 |
|
Kulbackens museum invigs 22:a juni. Perrsonal anställs 1975 och museet blir stiftelse 1986. Lysingsbadet invigs. Västerviks stad 500-årsjubilerar. |
1934 |
|
Syndikalister gör Västervik känt som "revolutionsstaden". |
1936 |
|
Erik Bladström och Sven Johansson tar OS-guld i Berlin |
1936 |
|
År 1934 föreslogs en frivillig 7:e klass i skolan samt undervisning i engelska med hänsyn till Västerviks stora sjöfart. Det 8:e skolåret infördes 1955 och den 9-åriga skolan tillkom 1963. |
1940 |
|
Alice "Babs" Svensson från Västervik får sitt genombrott i "Swing it, magistern". |
1948 |
|
Electrolux börjar sin tillverkning i Västervik av småmotorer och tvättmaskiner. År 1999 är fabriken den största arbetsgivaren näst lasarettet och kommunen. Tillverkningen är inriktad på damsugare. |
1950 |
|
Slottsrestaurangen i Västervik, byggd 1913, brinner. Den nya 'förskräckliga' uppförs 1952. |
1956 |
|
År 1956 sjösattes det sista fartyget i den gamla varvsepoken. Se 1968. |
1959 |
08-27 |
Stora Västerviksbranden. 11.50 rapporterades eld i några tomma cementsäckar på nya avstjälpningsplatsen. Efter en halv timma hade elden fått sådan fart att även brandkårerna från Gladhammar, Gamleby, Ankarsrum, Hjorted, V Ed och Överum kallades. Från grusgropen spred sig elden till Ljungåsen över Brevviksvägen och hotade bensinstationerna i Allén. 14.20 begärdes hjälp även av Norrköpings och Linköpings brandkårer samt militär. Domedagsstämning rådde. 16.35 anlände brandkåren från Linköping och 16.50 den från Norrköping. Militär anlände 20.00. |
1959 |
08-28 |
På eftermiddagen börjar elden komma under kontroll men eftersläckningen fortsatte en vecka. På Ljungåsen hade elden sådan fart i talltopparna att den bara svedde marken. En familj började evakuera sitt hus och tog ut det de hade på gårdsplan. Men de fick fly, allt de tagit ut brann upp men huset stod kvar. 100.000 kvm, 4 hus, upplag och nio fabriker blev lågornas rov. 17 brandkårer deltog med 19 motorsprutor i två dygn. |
1960 |
01-01 |
Nya tingshuset i Västervik var klart och Västerviks stad lades under landsrätt. |
1963 |
|
Hootenanny Singers, föregångare till ABBA se 1974, börjar sin karriär. ABBA vinner melodifestivalen i Brighton 1974. |
1966 |
|
Den första visfestivalen i Västervik. |
1967 |
1971? |
Gladhammar slås samman med Västerviks kommun. |
1968 |
|
Storebro Bruk köper Tanninområdet (se 1909) och börjar tillverkning av plastbåtar från början upp till 24 fot. De växer med åren och 1993 sjösätts 50-fotare (15 m) från varvet. |
1983 |
10-27 |
Kung Karl XVI Gustav besöker Västervik i samband med stadens 550-årsjubileum. |
1986 |
|
Stiftelsen Kulbackens museum bildas av kommunen och Tjustbygdens kulturhistoriska förening. |
1988 |
|
Stefan Edberg från Västervik vinner Wimbledon för första gången. |
1993 |
02-05 |
Gränsö herrgård (men kallas slott) brinner och byggs upp igen 1994. |
1997 |
|
Unos torn på kulbacken reses. Det är 15 m högt och når 31 m över havet. 1998 ökas tornet till 18 m över berget och 34 m över havet, vikten är 115 ton. |
1998 |
|
Ekblads tryckeri och VästerviksTidningen skiljs åt. |
1998 |
01-23 |
Västervik blir centrum för östersjöfiske och får en fiskfrysanläggning. |
1999 |
|
Sågen vid Lucerna läggs ned. |