| 100 |
|
Loftadalen seglingsbar in till Hässelstad |
| 900 |
|
Gurstens runstenar, den ena nu i gamla folkhögskolan, härstammar från 900-talet och kan tolkas som en kristen symbol. På 900-talet blir Svea- och Götaland ett rike |
| 1000 |
tal |
Kanske fanns en träkyrka på Kyrkkullen vid Ottinge. "den första i Tjust och innan ännu någon finns på Öland eller Åland" |
| 1100 |
ca |
Havet drog sig tillbaka extra snabbt ca 1,7 m vilket fick till följd att Loftadalen torrlades. |
| 1180 |
ca |
Gamla sten-kyrkan i "Lopta" byggs sent 1100-tal. Ny kyrka se 1837 |
| 1240 |
|
Totto Nicolai Lenck, präst i Lopta till 1259 |
| 1333 |
|
En Herman, kanik i Linköping, skänker en äng i Svindhult till "Ecclesia mea in lophto" |
| 1333 |
|
Jätten Puke var rädd för tre saker som han hatade "Kovre källe Lofta bjällre å Svinhulte hunn". Lofta bjälle var kyrkklockan och Svinhulta hunn var ängen som skänktes till kyrkan 1333 |
| 1360 |
|
Stäkeholm (Stegeholm) började byggas. Färdig ca 1365 |
| 1361 |
|
Kum(b)la by omnämnes men övergavs senare och delades, förmodligen efter digerdöden |
| 1377 |
|
Skensta by vid Ottinge omnämns. Den överges förmodligen på 1500-talet |
| 1380 |
|
Vinö omtalas första gången. Namnet kommer från ordet Winja som innebär att släppa djur på bete |
| 1385 |
|
Gården Bokalla (Åkerholm) tillhör Bo Jonsson Grip som då var häradshövding i Gamleby |
| 1390 |
|
Namnet Överum finns nämnt 1390 då det stavades Öfrarum. Se 1931 |
| 1391 |
|
De älsta arvshandlingarna i Tjust gäller Vida där 1391 Olaf Bodgerson erhåller del i arv efter sin makas fd make. Till de älsta bouppteckningarna finns ett från Vida 1625 efter Annass Annersdotter |
| 1400 |
ca |
Lofta kyrka bränns av "Vitaliebröderna" och deras hövding Bengt Niklisson |
| 1400 |
-tal |
Den nyanlagda gården blev kallad Nygård medan Åby kallades gamelgården. Byggnaden anlades på 1740-talet i Tjustempir |
| 1452 |
|
Västervik och Stegeholm bränns av danskarna |
| 1486 |
10-25 |
Claus i Rumma säljer fyra alnar jord i 'korsa' till Nils Tyrsson i Dråpstad. Daterat i Utrike. |
| 1500 |
|
Lofta altarskåp tillverkades i Antwerpen i början på 1500-talet och skänktes till Historiska Museet 1867 |
| 1509 |
|
Frimarknaden i Vida förbjöds för att inte konkurrera med Västerviks handelsprivilegier |
| 1517 |
|
Västervik och Stegeholm brändes av kung Kristian. Lofta sänder 80 man till undsättning under Nils Mattsson på Hasselby. 140 personer dödas, få undkom. Befolkningen drar sig tillbaka till Gamleby. Gustav Vasas styrkor återerövrar slottet 1521 |
| 1550 |
ca |
Ottinge tillhör Jöns Håkansson |
| 1561 |
|
Grevskapet Stegeholm bildas. Upphör 1674 |
| 1570 |
|
Älvsborgs lösen. Taxeringslängd för Lofta upprättades 1571 (avskr i Hemb.arkivet) med syftet att få in skatter till Älvsborgs lösen |
| 1600 |
|
Loftas nu äldsta hus byggdes i Gursten omkring 1600. "Eländet" i Vindekulla och gårdshuset på Hasselby är nästan lika gamla |
| 1609 |
|
"Hammaren" (Loftahammar) blir annex till Lofta och 1852 eget pastorat |
| 1610 |
ca |
Brodermordet på Ottinge. Se berättelsen "Eldgaffeln på Ottinge" |
| 1612 |
|
Västervik och Stegeholm bränns av danskarna |
| 1623 |
|
Lofta brudkrona gåva av Jöns Lillie och Metta von Shieding Åttinge. 1274 g förgyllt silver (se 1842) |
| 1635 |
|
Boskapslängd för Lofta upprättades (Avskr i Hemb.arkivet) |
| 1650 |
|
Tingstadborna är stämda till tinget för att de inte underhållit vägen Buttebo och Tingstad mot Ottinge. Men de frias och vägen tas in i underhåll för hela Lofta eftersom den är "kyrkoväg, kvarnväg och andra tarvors väg" |
| 1652 |
|
Det första sockenstämmoprotokollet i Lofta, lagstadgat 1723 |
| 1654 |
|
Predikstolen i Lofta kyrka skänktes av Nils Mannersköld från Narva |
| 1656 |
|
Överums bruk anläggs av vallonerna de Besche och de Trij 1865. Den ursprungliga produktionen var kanoner (styckebruk). Se 1747 och 1914 |
| 1658 |
|
Inge i Hägg hade slagit en häst med en yxa. Inge försvarade sig med att hästen betat på han ängar mrn dömdes att ersätta skadan. De förlikades senare med att Inge betalade 8 Rdb för hästen. |
| 1677 |
|
Stegeholm och Västervik brändes av danskarna och blev därefter reducerat till kronan. Slottet byggs inte upp igen |
| 1695 |
|
Fjärdingsm. skulle bortföra brennevinskaggarne från supsällarne. Kyrkan och de fattige delade intäkterna från förs. |
| 1700 |
-tal |
I Tjust bergslag framställdes också koppar och många smärre schakt öppnades. Till de större hör Hasselby i Lofta (se 1765) och Hellerö i V Ed. Malmen fraktades först till Åtvidaberg men senare bygdes ett kopparsmältverk i Hedviksfors under Åkerholm. Det kan ha varit vid Smedstorpfallet i Lofta |
| 1701 |
|
Vägen från Nygård genom Råberga mot kyrkan röjs av Lars Sparre. Den rätas och får asfalt år 1989. Ny bro över Dynestaviken byggs år 1930 och 1997. Det har funnits bro över Dynestaviken även mitt för Nygårds herrgård |
| 1705 |
|
Gästgiveriet i Harg flyttades till Vida år 1705 och befriades från skyldigheter 1905 |
| 1708 |
|
Isaac de Bèsche, ägare av Nävekvarn, Ålberga och Överums bruk, köper Forsby och Ottinge. Isaac hade sju barn. Dottern Eva Christina g Knorring ärver Forsby och de köper 1726 Bjursund. Dottern Julians g von Gertten ärver Ottinge. Sonen Isaac von Knorring efterlämnar 1755 Bjursund till dottern Christina g Lybecker, Hellerö till Eva Catharina samt Forsby och Ottingt till sonen kapetn Jöran Isaac |
| 1710 |
|
I pesten okt 1710 - feb 1711 dog i Lofta 166 personer |
| 1719 |
|
Gräntzö kanal grävs. Sägen säger, att det var ryska krigsfångar som grävde, men det är osäkert (se 1814) |
| 1725 |
|
Åkerholm byggdes ca 1725 samt 1755 av J G Strubel. Byggherre var ryttm o frih Georg Henrik Lybecker 1720 - 1776 |
| 1764 |
|
Tegelbruk i Fästad drivs av Jacoboch Johan Pehrsson och levererade bla tegel till nya tingshuset i Gamleby |
| 1765 |
|
Koppargruvorna på Tintorp upptogs 1765. Gruvschakten är ca 40 m djupa och smältverk byggdes vid vattenfallet i Smedstorp. Koppargruvorna på Tintorp rasar 1787. Fem omkommer, gruvdriften upphör 1790 |
| 1771 |
|
Storskifte på Hägg 1771-1775 samt 1851 |
| 1772 |
|
Öfverums och Olserums rusthåll utökas till sju tunland utsäde samt med Kam-Ull-Spin-Scholae |
| 1789 |
|
Gustaf III gavs ökad makt och rådet som bestod av adeln avskaffades. Prästen Stenhammar i V Ed röstade för förslaget varvid Knorring på Forsby blev så förgrymmad, att han en mörk natt lät hämta sina föräldrars kvarlevor från Lofta och förde dem till en grav på en kulle vid Forsby |
| 1790 |
|
Slottet på Ottinge, förmodligen från 1200-talet, rivs.Men det finns ingen dokumentation om något slott och det är tveksamt om det funnits. Det nya huset byggs av Carl Cullberg 1846-1850 på ena flygelns grund |
| 1795 |
|
Prosten Henning Hallström föreslår att ny kyrka skall byggas i Lofta |
| 1798 |
|
Öfverums förste brukspredikant var komministern i Ed Anders Lorens Hultner. Därefter kom Lars Lindelius och 1799 Yckenberg. Den första gudtjänstlokalen låg på en kulle väster om masugnen. Den blev senare använd som snickarbod och revs vid sekelskiftet. År 1798 beviljas Brukspatron Steens ansökan "... at, i stället för hwar tredje Söndag ... hela året öfwer wid Öfwerums Bruk i Lofta sokn genom Församlingens pastor eller dess medhjälpare med predikande, bön och sång ..." |
| 1800 |
tal |
Loftaån sänks och fallet vid Forserum försvinner. Häggs kvarn flyttas från Forserum till Sågartorp |
| 1801 |
|
Kyrkans mellanklocka omgjutes av Anders Billsten i Norrköping för 304 RDB |
| 1801 |
|
Det överenskoms, att den som anställer så kallade statstorpare skall sörja också för deras hustrur och barn. Det hade nämligen uppstått ett besvärande tiggeri |
| 1804 |
|
Skola inrättas i gamla fattigstugan ovanför gamla kyrkan i Lofta. Se 1917 |
| 1804 |
14 nov |
Eld förstörde en del kyrkohandlingar på prästbostället. Främst Loftahammars böcker drabbas. Se 1609 |
| 1805 |
|
En man från Lofta utbildas i Linköping till koppympning |
| 1806 |
|
Man gav upp mot tiggeriet. I stället gav man de fattige en bricka med namn och nummer som de skulle ha om halsen och som berättigade dem att gå runt i socknen. De som stryker omkring och begär allmosor utan tillstånd får undergå stockstraff. Den som tigger i andra socknar för stockstraff två söndagar efter det att han blivit hemförd. Barn får ris |
| 1811 |
|
Skörden blev inte så bra. Emellertid beslöts att varje matlag skall insamla minst 1,5 skålpund för att ge till Blackstad där svårt hagel förstört all gröda |
| 1813 |
|
Några broar hade förfallit. Det konstaterades att skogsdriften gör det nödvändigt att ersätta dem med broar av sten även om det blir dyrare |
| 1813 |
|
"Vargar och andra större skadedjurr äro här på slättbygden alldeles okända och till rävars och andra odjurs utdödande har församlingengen vidtagit åtgärder." |
| 1814 |
|
"Den nya och vackra" sockenstugan (nuvarande Församlingshemmet) invigs |
| 1814 |
|
Gränsö kanal grävs och blir färdig ca 1817. Aderton fångar från franska kaparfartyg anländer från Kalmar för att delta i arbetet. Kanalen är 705 m lång. Första grävning påbörjad 1719 |
| 1822 |
12-04 |
Kyrkans storklocka sprack. De andra hade spruckit 1798 och 1817. Två klockor omgjöts år 1824 för 425 daler. Det blev dåligt gjort och måste göras om efter några år för en kostnad av 1.271 Rd Banco |
| 1825 |
|
Lofta får reguljär postgång onsdag och lördag till Lofta 16.00 från Gamleby |
| 1830 |
|
Sedan gammalt fanns en brygga över sundet vid Strömsholmarna. Där fylldes under åren och vägen blev alltmer framkomlig även för oxar. På 1830-talet muddrades segelleden. Den nuvarande klaffbron byggdes 1980 efter det att den gamla svängbron påseglats |
| 1832 |
|
Nils Engström f i Lofta 1794, bosatt i Engstad, d 1855 som kyrkvaktare(?) / klockare(?) och skolmästare var Loftas första Lärare. Kungl förordning om skolväsende kom 1842 |
| 1834 |
|
Sockenstämman beslutar bygga ny kyrka i Lofta |
| 1835 |
|
Storskifte på Harg |
| 1835 |
|
Sista gudstjänsten i Lofta gamla kyrkan hålls av Samuel Aspling den 8:e mars. Nya kyrkan färdig i december 1837 |
| 1835 |
|
"De som önska få sina bränvinspannor uppmätta bör giva sig tillkänna hos fjärdingsmannen Petersson, som lovade att hos herr Ingeniör Norgren en sådfan mätning rekvirera" |
| 1835 |
|
Frågan väcktes om missbruk av brudkronan. Cajsa Jönsdotter från Elgenäs hade nämligen, efter avflyttning till Ukna, fött ett barn i förtid. Mannen bör plikta och medlen tillfalla kronans reparation och förgyllning |
| 1836 |
|
Julafton 15.00 ringde Lofta klockor första gången från nya kyrkan som invigdes 1837 |
| 1842 |
|
Brudkronan 'den ålderdomligaste i stiftet' repareras. Vikten minskas till 797 g |
| 1845 |
|
Första skolhuset i Lofta byggs enligt 1842 års folkskolestadga |
| 1845 |
|
Brandförsäkring av kommunens hus införes |
| 1846 |
|
Slottsholmsvarvet vid ruinen, läggs ned |
| 1848 |
|
Kyrkans fattigvård överföres till komunal sockennämnd. Fattigmagasin inrättas i Åkerholm och "tornet". Säkert innebar det en förbättring men man ville inte dra försorg om utsocknes. Man skrev till Konungens befallningshavare i Kalmar om avhysning "åtskillige familjer" till Gamleby, Ed och Växiö. |
| 1849 |
|
Ett fattigt barn från var rote erbjudes fri skolundervisning |
| 1850 |
? |
Klockgjutardråpet i Riskasten (ÖC 1982-04-05) |
| 1850 |
|
Det fanns ett framgångsrikt skeppsvarv på St Rätö på 1800-talets mitt |
| 1852 |
|
Loftahammar var annex till Lofta från 1609 och fram till 1852 då det blir eget pastorat. Den förste kyrkoherden var Carl Rydwall 1798-1854. |
| 1856 |
|
Lofta får - äntligen - sin förnämliga kyrkorgel, en Marcussen o. Søn Danmark med 18 stämmor. Men organisten Hans Jakob Carlholm, en av tolv sökande anställdes redan 1842. Vad spelade han på till 1856? Orgeln renoveras 1992 |
| 1857 |
-02-25 |
Ett nytt skeppsvarv i ej så liten skala skall anläggas i närheten av Västervik nämligen å den sk Ladugårdens ägor i Lofta socken. Kapten G Landström är den som satt sig i spetsen för detta företag. |
| 1858 |
|
År 1858 fångades den sista vargen av Jaen Jonsson i en varggrop i Råserum. |
| 1858 |
|
År 1858 anlade en kapten Landström den första tändsticksfabriken i Västervik, och därmed hade staden fått sin första mera bestående specialindustri. Fabriken låg i Lofta till inkorporeringen 1906. Tändstickorna blev en världsartikel och beställninger kom1865 ända från Hongkong. Fabriken utbyggdes 1869 och årsproduktionen upgick 1877 till 20 miljoner askar. År 1860 vara arbetareantalet 80 och ökade till 108 år 1877 men dessutom var 100 familjer i sina bostäder och en del fångar på cellfängelset sysselsatta. Av dem var 82 barn och ungdomar under 20 år. Se 1876 och 1893 |
| 1859 |
|
"Kontantunderstöd" utgår till 48 st, de flesta "pensionärer" |
| 1859 |
0 |
Lofta socknen uppdelas i 16 rotar: 01 Ofverum 02 Borsnäs, Fårö, Tintorp, Solberga, Sågartorpet 03 Hägg och Skynnerstad 04 Mejstad,Hässelstad, Kårtorp 05 Forserum, Hvadet, Hvivelsjö och Trostad |
| 1859 |
0 |
06 Norrsjö, Tingstad, Hässelstadtorp, Hjulby 07 Gökstad, Ottinge, Vindekulla 08 Grånsten, Elgenäs, Carlsäng, Carlstorp 09 Utrike, Ekhult, Södersjö, Hvittinge 10 Åkerholm, Torpa, Nybble, Ekeby, Nybble utjord |
| 1859 |
0 |
11 Winö, Uknö, Östantorp 12 Norrlandet 13 Norrlandet 14 Nygård, Brånestad, Svinhult, Dynestad, Gursten 15 Stengårdsnäs, Hycklinge, Råberga, Harg, Reverum, Brotorp, Vida 16 Fästad, Lapserum, Lapesrumstorp och Dropstad |
| 1860 |
|
"Såsom en begynnelse till ett blivande sockenbibliotek för Lofta församling har kammarherre A.F. Liljenstolpe i Stockholm behagat översända en gåva av 56 band av diverse innehåll till pastorsämbetet i Lofta." |
| 1862 |
|
Upprensning av Storån (Loftaån) |
| 1862 |
|
En "Barnmodersketjänst" inrättas, lön 165, senare 250, Riksdaler Banco per år. |
| 1862 |
|
För första gången avlönas skolläraren (Becker) med 300 RDB |
| 1864 |
|
Lofta får kronofjärdingsman, lön 100 riksdaler banco, ökar till 200 år 1877 |
| 1867 |
|
Lofta bidrar till provinsialläkare i Gamleby |
| 1870 |
|
Nils Trybom öppnar affär vid Komministergården, där kyrkstallarna senare byggdes. Flyttar den 1890 till det lilla huset bredvid fattigstugan (senare kommunalhuset) |
| 1870 |
ca |
Strömsholmen och Stegeholms kanal överlåtes på Västervik (1884) |
| 1872 |
ca |
Herr Petersson öppnar affär i Björnsholm. Dahlgren tar över xxx och säljer till Kooperativa 1920. En bror till Nils Trybom startar en affär i Fästad |
| 1874 |
|
Lofta Sparbank bildas den 5:e feb 1874. Den hade lokaler i gamla sockenstugan i Lofta 1874-1906, se 1904, 1951 och 1970. |
| 1874 |
|
Första poststationen inrättas i Fredriksberg 1874 där Stjärnkreutz blir föreståndare |
| 1875 |
|
Gamleby sparbank grundas 1875. Gamleby folkbank bildades 1898. |
| 1876 |
|
Tillgången på aspvirke på orten för tändstickstillverkning är nära nog uttömd. 40.000 kbf importeras från Finland och resten från Ryssland. 1877 tillverkas uteslutande säkerhetständstickor |
| 1877 |
|
Jonas Persson 88 år, som bodde hos sin dotter och måg Petter Hindriksson i Forserum, fick huvudet avskuret av en svagsint yngling. |
| 1880 |
|
Axel B Karlholm 27 år, öppnar sin affär i Fridhem. Tore Karlholm övertar affären 1912 och driver den där till 1963 |
| 1880 |
|
Skolpojkar och do flickor erhåller var sitt hemlighus (dass) vid Lofta skola |
| 1880 |
|
Hersö skänks av Lofta församling till kyrkoherde Blomkvist i Loftahammar. |
| 1880 |
|
Postgång tisdag, torsdag och lördag från Gamleby 14.00 via Vida skjutsstation till Björnsholm och med ankomst i Lofta 16.00. Från 1911 går posten dagligen |
| 1883 |
|
Nykterhetslogen "Skölden" stiftas i Lofta, man möttes ofta i Fårö skola och fick 97 medlemmar första året. |
| 1884 |
|
Lofta folkmängd uppgår till 3233 personer (inkl Överum), 2950 år 1892, 3095 år 1890 och 2956 år 1900 |
| 1884 |
|
Lofta post blir postsparbank |
| 1888 |
|
Församlingsböcker ersätter husförhörslängder, i Lofta hölls det sista husförhöret 1896 |
| 1893 |
|
År 1893 brann tändsticksfabriken ned så att endast murarna återstod. Den såldes 1903 till Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriks AB som 1917 ingick i Svenska Tändsticks AB (STAB). Kreugerkraschen 1932 (se do) blev ett hårt slag och driften låg nere några år innan den åter kom igång |
| 1896 |
? |
Kyrkoherde Holmberger skänkte korfönstret i Lofta kyrka "Jesus välsignar barnen" |
| 1898 |
|
Anonyma brev från en brevskrivare i Lofta föranleder biskopens protest. |
| 1898 |
|
År 1898 förvärvade staden tändsticksfabriksområdet, Norrlandet, Lucerna, Ringholmarna och Notholmen, mot att man i utbyte lämnade bla den av staden ägda egendomen Ekhagen samt kr 3.486:62 i mellanavgift. Inkorporering beviljades 1904 att träda i kraft 1906, mot en skatteersättning till Lofta på 1000 kr per år under 15 år. Men staden sålde marken i Gamleby för 90.000 kr år 1910. |
| 1899 |
|
Poststationen flyttas från Björnsholm till "närheten av Lofta kyrka" |
| 1900 |
|
"Skölden" får ny lokal i en ombygd smedja (G A Nilsson, Lindesberg) |
| 1900 |
ca |
Trampcyklar tas i bruk. Först var Åkerholm och Hycklinge |
| 1901 |
|
Lofta Missionsförening bildas. År 1904 byggs missionshuset i Trostad |
| 1901 |
-08-28 |
Friherre Carl Axel Adolf Raab på Åkerholm avlider 53 år gammal. "Att förtälja hans äventyrliga och omväxlande levnadsbana vore detsamma som att skildra "En vildhjärnas memoarer"". Han var dotterson till greve Carl Axel Löwenhielm. När han blev myndig erhöll han ett arv på 700.000:- vilket var en oerhört stor summa. Släktingarna fick sätta honom under förmyndare men då fanns inte mycket kvar av förmögenheten. Det var hans farbror baron Carl Raab på Helgerum, d 1902 86 år gammal som blev förmyndare. Under återstoden av sitt liv bodde Raab på Åkerholm där han erhöll mat och husrum samt 500:- om året till kläder |
| 1904 |
|
Emebrings affär i Åstugan i Björnsholm upphör, auktion 1909. Åstugan är Björnsholms äldsta hus |
| 1904 |
|
Gamla sparbanken i Björnsholm byggs och tas i bruk 1906. Se 1874 |
| 1905 |
|
Mejeriet i Björnsholm byggs |
| 1905 |
|
Unionskrisen med Norge. Lofta förbereder mobilisering. |
| 1906 |
|
Föreläsningsföreningen bildades med föreläsningar i Lofta Missionshus. Se 1909 |
| 1906 |
|
Västervik övertar tändsticksfabriken från Lofta. Fabriken läggs ned 1968 |
| 1907 |
|
Pettersson öppnar affär i Björnsholm. Den övertas senare av Verner Ågren och därefter av sonen Gösta |
| 1908 |
|
Huset vid ån i Ånäs från 1700-talet rivs och nytt byggs. Det byggs om 1942. |
| 1909 |
|
Föreläsningsföreningens nya hus i Lofta invigs den 10:e oktober . Det var den andra i Sverige |
| 1910 |
ca |
Skohandlare Lagergren i Västervik går i konkurs och drar garveriet i Björnsholm med sig i konkursen |
| 1912 |
|
Linfabriken i Gursten flyttas till Nygård |
| 1912 |
|
August Johansson, respekterad bonde i Lapserum, blir vald till kommunalnämndens ordförande |
| 1912 |
? |
Under pågående gudstjänst tar det eld i vinden över sakristian i Lofta kyrka. Gudstjänsten avbröts och alla sprang om varandra. Men dödgrävare Nils Peter Andersson i Västrahult 80 år, vet en glugg. Med ett spann vatten och krypande på alla fyra trettio meter i det rökfyllda utrymmet lyckas han dämpa elden |
| 1913 |
|
Lofta blir ett pensonärsområde och pensionärsnämnd väljs |
| 1914 |
|
Skomakare Petterssons son, Carl i Hagaborg, väljs till fjärdingsman, lön 375:-/år. Han tar senare efternamnet Sköld. |
| 1914 |
|
Masugnen i Överum rivs. Det berodde främst på att skogen och därmed kolet tog slut. Ett år förbrukades 6600 kubikmeter kol. Se 1747 och 1914. Kolhuset, delvis uppfört i slaggsten, rivs av kommunen 1970. Gjuteriverksamheten upphörde 1981 |
| 1915 |
|
Lofta folkskola byggs av Sigurd Cornell |
| 1917 |
|
Lofta skola tas i bruk 1917 och används till 1956. Se 1804, 1880 och 1954 |
| 1919 |
|
Lofta första kommunfullmäktigemöte hölls |
| 1920 |
|
Edvard Dahlgren säljer affären i Björnsholm till Konsum som driver den till 1974. Tryboms affär bredvid kommunalhuset i Lofta upphör |
| 1920 |
|
Ett vattentornet byggs på Åkerholm där redan smedja, bryggeri och mejeri finns |
| 1920 |
ca |
Vattenkraft på Hägg |
| 1920 |
ca |
Dansbanan på dansbanekullen mellan Lofta och Tingstad förbjuds eftersom den låg för nära kyrkan. Ny dansbana, den fyrkantiga, byggs på Harg. Se 1939 |
| 1920 |
-tal |
Varmt vatten, ibland med såpa eller soda hade använts vid disk. På 1920-talet kom diskpulver, Henkel vad det vanligaste |
| 1921 |
|
Karl Kornell skaffar lastbil. Arvid Andersson anställs som chaufför och tar över åkeriet 1927 |
| 1921 |
|
Traktorer började användas. Först var Hägg och Åkerholm |
| 1922 |
|
Lofta soc.demokratiska arbetarkommun bildas med skollärare Lars V Lindén i Nygård som eldsjäl |
| 1922 |
|
Lofta kyrka renoveras |
| 1924 |
|
Karlholm startar åkeri, Ebbe Pettersson tar över 1942 |
| 1925 |
|
Arvid Andersson i Trostad skaffar T-ford. Den kan användas som taxi och lastbil och tar 500 kg |
| 1925 |
|
Karlholm öppnar filial i Vindekulla, den drivs där till 1953 |
| 1925 |
|
Huvudbyggnaden på Hägg byggs |
| 1926 |
|
Bron över ån vid ålderdomshemmet i Björnsholm byggs. Sten till bygget tas i Hässelsted vid vägen till Nyholm |
| 1927 |
|
Cornell köper Garvaretomten Björnebro av Ågren och bygger bostäder, bageri, kaffé mm |
| 1927 |
|
Ordenslokalen i Björnsholm invigs 27:e mars |
| 1927 |
|
"Skölden"s lokal, Lindesberg/Trostad, säljs till NÖ Smålands Missionsförsamling |
| 1928 |
|
Nya Stockholmsvägen förbi Nya Vida, genom Björnsholm och öster om Mejstad invigdes på sommaren |
| 1928 |
|
Ragnar Dahlberg övertar Konsum i Björnsholm efter sin bror Gunnar |
| 1928 |
05-28 |
Logen i Utrike brann. Den låg före ladugården i kullen. |
| 1930 |
|
De första flickorna från Lofta togs in i realskolan 1:5 ht 1930. Det var Frida Svensson f 1918 från Sandebo. År 1931 togs Birgit Andersson (Hässelstad ?) och Ingegärd Andersson (Gökstad) födda 1917 in i 2:4. Birgit tog realexamen 1934. Ingegärd tog studentexamen 1937. |
| 1930 |
|
På 1930-talet blev arbestlösheten svår. Kyrkogården utvidgades och vägen Råberga - Lofta ändrades i beredskapsarbeten |
| 1930 |
|
Lofta har 3097 innevånare. Det sjönk till 565 i socken år 1981 |
| 1931 |
01-01 |
Efter sju år lyckades bruksledningen i Överum med avstyckning från Lofta, V Ed, Ukna, Dalhem och Gamleby. Överum med 300 invånare blir egen kommun. Carl Sundberg var fullmäktigeordförande i 20 år trots en socialdemokratisk majoritet |
| 1932 |
|
Ålderdomshemmet i Björnsholm tas i bruk |
| 1933 |
|
Lofta Scoutkår bildas med kyrkoherde Wallenius som initiativtagare och kårchef |
| 1933 |
|
Bjursunds handdragna färja får nu drift av elmotorer och linspel. 1940 kom betongfärjan och 1960 en dieseldriven stålfärja. Se 1960 |
| 1933 |
|
Nya raka Loftahammarvägen mellan Ottinge och Färjan anläggs 1930 - 1933 "Serpentin"-vägen från Björnsholm över Trostadgärdena till Lofta började anläggas. |
| 1933 |
|
Föreningen Lofta rävgårdar u.p.a. köper en tomt Harg 2.5 av Ellen och Werner Ågren. Verksamheten upphör 1946 då anläggningarna säljs. Där fanns 16 burar om 2 x 7 m med lyor samt en ekonomibyggnad för matberadning till djuren samt slakt och skinberedning. Tomten har ett fint söderläge med klart ständigt rinnande källvatten. |
| 1934 |
|
Snickarbröderna Andersson, Björnsholm, bygger och flyttar snickerifabriken från Skynnerstad. Kroon byggde sitt hus 'bläckhornet' i Björnsholm. Kooperativa i Björnsholm byggs ut |
| 1934 |
|
Nygård säljs, efter konkurs, av Sparbanken på auktion till Gustav Johansson. Han tar sig senare namnet Wirenfelt |
| 1935 |
|
Vägen Fårö - Överum rätas som Ak-jobb 1933 - 1935. Den gick tidigare genom Reverum och över ån endast drygt 50 m från åmynningen |
| 1936 |
|
Björnsholms fotbollslag leder Tjustserien |
| 1937 |
|
Utgårdarna till Vinö avstyckas och säljs av Svensk Jordförmedling |
| 1938 |
|
Vinö huvudbyggnad brinner ner 15:e sept |
| 1938 |
|
Mejeriet i Björnsholm läggs ned och blir läskedrycksfabrik. Mjölk säljs från nu i källaren på bagare Johanssons kaffé. Man har med sig en kruka och får uppmätt. Tio år senare kommer enliters glasflaskan och mjölkförsäljningen flyttar in i livsmedelsbutikerna |
| 1939 |
|
Dansbanan i Harg, den åttkantiga, invigs i pingsthelgen, 900 besökare. J Andersson i Grånsten byggde |
| 1940 |
ca |
Den första skördetröskan till Lofta. Första till Sverige kom 1928 till Berg von Linde på Axelvold |
| 1941 |
|
Lars V Linden avgår som kommunledamot men kvarstår i landsting och riksdag |
| 1942 |
|
Gunnar Gustavssons chark.fabrik i Fästad går i konkurs. Man fick ingen ersättare vid inkallning under kriget |
| 1942 |
ca |
De sista oxarna på Skynnerstad |
| 1943 |
|
Carl Sköld blir kommunalkamrer. Elon Fransson väljs till Fjärdingsman efter Sköld |
| 1944 |
|
Estländare kom till Åkerholm på hösten |
| 1946 |
|
Bagaren i Björnsholm, Harald Johansson, föreslår en skildring av Lofta socken. Kommunalfullmäktige med Carl Sköld som ordförande avsätter 1.000:- för ändamålet. Ytterligare 5.000 beviljas senare. Kommittén bestod av Harald Johansson ordf., prosten Torsten Wallenius Stengårdsnäs, lantbr Ivan Svanström Trostad och hemäg Martin Elltorp Segersgärde. Se 1949 |
| 1948 |
|
Pråmen Björn sjönk vid Vinö Kalv på väg till Stockholm |
| 1948 |
|
Konsum öppnar filial i Hasselby, drivs till ca 1955 |
| 1948 |
|
Lofta sista sockenstämma hölls. Seden återupptogs 1997 |
| 1948 |
|
Ännu ett förslag om att flytta posten till Björnsholm avslås |
| 1948 |
? |
Vinö Stock säljs till kommunen. Döps senare om till Gudingebadet. |
| 1948 |
|
Knutsson-Hall, ägare av Vinö under 1900-talets tidigare del, startade "evighetsstickan" INEX och byggde fabrik i Gamleby. Sv Tändsticksfabriken köpte INEX och byggnaden övertogs senare av ASEA |
| 1949 |
jan |
Loftabokskommittén beslutar om en arbetsplan enligt följande: 1) Huru Loftabygden danats - utvecklingen ur geologisk synpunkt. I Svanström. 2) Den historiska bakgrunden, från sagor, sägner och historiska urkunder. H Johansson, 3) Lofta kyrkliga historia - kyrka, präster och klockare. T Wallenius. 4) Norrlandet - ett kapitel för sig. M Elltorp. 5) Lofta näringsliv - jordbruk, industri, hantverk mm, I Svanström. 6) Det kommunala livet från gammal och ny tid. H Johansson. 7) Den gamla gästgivaregården Vida - en släktgård. T Carlsson. 8) Skolväsendet inom Lofta och dess historia. År 1949 dör Harald Johansson och prosten Wallenius 1951, projektet avstannar |
| 1950 |
|
Inför hot om nedläggning flyttas posten till Björnsholm |
| 1950 |
|
Kyrkan renoveras och byggs om. Elvärme installeras. Klart 1951 |
| 1950 |
|
Lofta, Gamleby och Odensvi beslutar att gå samman i en storkommun. Det genomförs 1952. |
| 1951 |
|
Nya sparbanken i Björnsholm klar hösten 1951. Se 1874, 1904 och 1970 |
| 1951 |
|
Konsum får filial i Vindekulla. Den upphör 1958 |
| 1951 |
|
Prosten Wallenius dör |
| 1951 |
|
Lofta första kommunfullmäktigemöte hölls 1919. Det sista hölls i Gamleby 1951 |
| 1952 |
|
Anton Andersson var smed i Trostad. Hans son Hugo skulle ge fyren litet fart men det var bensin i fotogen, det flåsade till och han fick det på sig och blev så illa bränd att han dog |
| 1953 |
|
Karlholm flyttar sin affär till 'bläckhornet' i Björnsholm |
| 1954 |
|
Lofta nya skola invigs |
| 1957 |
|
Sågen i Björnsholm avvecklas |
| 1957 |
|
Loftadalens Elektriska Andelsförening förvärvas av Forskraft |
| 1958 |
|
Förfärligt åskväder. Åskan slog ned i Harg. Stor gran vid festplatsen splittrades, rötterna for upp ur marken. En loge i Harg tog eld och brann. |
| 1960 |
20 maj |
Lofta hembygdsförening bildas. Se 1967 |
| 1960 |
nov |
Bjursundsbron färdig. Se 1933. Bjursunds gamla betongfärja gjorde sin sista tur efter 18 års tjänst |
| 1961 |
|
Edströms filial i Fästad stängs |
| 1962 |
|
Åkerholmsmasten, del av stridsledningssystem 60, reses. Den är 212 m hög och fälls 1995. Spionen Wennerström avslöjas. |
| 1965 |
|
Ågren stänger sin affär i Björnsholm |
| 1965 |
|
Nya vägen förbi Björnsholm färdig |
| 1967 |
|
Råberga 2:9 skänks av Märta Karlsson och Inger Johansson som hembygdsgård. Lofta får hembygdsgård i Råberga 1973 |
| 1972 |
|
Björnsholm får kommunalt avlopp |
| 1974 |
|
Konsum i Björnsholm slår igen och Karlholm tar över |
| 1975 |
-11-11 |
Lofta är den enda socknen med eget frimärke "kyrklig konst 1975" |
| 1983 |
-10-15 |
Bron över till Loftahammar invigs av landshövding Eric Krönmark. Frågan hade varit aktuell ända sedan 1940 då fullmäktige av länstyrelsen begärde en bro. |
| 1991 |
|
Gunvor Krüger från Heda och Gunilla Rosén i Vindekulla köper Karlholms affär i Björnsholm. Den är nu ensam i socknen. Överum har endast en affär och i V Ed finns bara en liten |
| 1992 |
|
Lofta kyrka renoveras ut- och invändigt. Orgeln renoveras och flyttas |
| 1995 |
|
Ny bro byggs över ån vid Reverum |
| 1995 |
08-24 |
Åkerholmsmasten rest 1962 fälls. Den har ej använta av militären på 15 år och mobiltelefonnäten är inte intresserade av att ta över den. Den användes för långvågsnavigering av u-båtar och störning av navigering av tänkbart Sovjetiskt bombflyg. |
| 1995 |
feb |
Astrid på Långbacken dör. Hon kom hem från lasarettet, gick ut och frös ihjäl. Det debatteras livligt i tidningen om ansvar för de gamla. Men ändå, kanske bättre på det viset än att tyna bort på inrättning. Hon levde lycklig med sina höns, sin katt och blommor på kullen in i det sista. Jag vet för jag var där. |
| 1997 |
|
Vägen förbi Ottinge rätas och ny bro över ån byggs. Ny bro vid Nygård. Dynestavägen stängs |
| 1998 |
|
Mårten Christiansson vinner silver i junior-SM i beach-volleyboll. Mårten, Johan Küger, Andreas Ohlsson och Conny Christiansson tar DM-silver |
| 1999 |
06-16 |
En björn gick genom Tjust söderut. Den var fyra år och kom från Sälenfjällen. Senast vi hade björn i Småland var på 1830-talet. Se HÄR |
| 1999 |
|
Sven-Olof Svensson övertar Per-Inge Anderssons åkeri.
Siwe och Anita Johansson på Ottinge köper Hjulby av Karl Bernhardsson, 387 ha för drygt åtta miljoner kronor. |
