Det finns två alternativa sträckningar, en nordlig förbi torpet Draget (Dragets Kanal)
och en sydligare sträckning på torpet Bergs mark (Gudinge Kanal). Se 'Kartor'.
Vi arbetar nu enbart med det sydliga alternativet.

BREDD OCH DJUP

Vi har att ta tre hänsyn:

MILJÖ
Ju djupare och bredare kanalen görs, desto kraftigare blir vattenflödet och desto mer påverkar det Gamlebyvikens vatten i positiv riktning. Den stora Gudingefjärden har betydligt bättre vattenkvalitet än den mer instängda Gamlebyviken med stora tillflöden av näringshaltigt sötvatten. Se Dokument --> "Framtid Gamlebyviken Slutrapport."

SMÅBÅTSTRAFIK
De största båtarna kan sägas representeras av Freden med 1.2 m djupgående och 5.4 m bredd samt pråmen Ambjörn med 1 m djupgående, 5.6 m bredd och 6 m höjd. Segelbåtar har ofta köl på upp till 2 m. Vattennivån varierar ca 0.5 m upp och ned från normalvattenstånd, men det kan undantags bli mycket mer.
Det innebär att kanalen bör göras 12 m bred och 2.5 - 3 m djup.

FRAKTFART
Till Gamleby hamn finns tidvis fraktfart huvudsakligen med krossat berg till Balticum samt massaved och timmer från Ryssland. Även annan fraktfart förekommer men sädestransporter till silon är numer sällsynta.
Om gruvbrytning i Olserum tar fart kan det bli aktuellt att skeppa stora mängder malm till Estland. EU-standard för sådan transport är bredd = 12 m och djupgående = 6 m.
Kanalen bör i så fall ha en bredd = 20 m och djup = 7 - 8 m. Se 'Kanalfart'.

Kanalen blir 330 m lång och skillnaden i kostnad mellan alternativen kan grovt beräknas till 5 milj kr. Då är eventuell muddring i Kuggviken oräknad.

Vi planerar att göra en ekolodsregistrering av Kuggviken, men vi tror oss veta att vattendjupet varierar mellan 2 och 6 m. Det innebär att muddring troligen inte kommer att behövas för småbåtstrafik. För tyngre fraktfart behövs ganska omfattande muddring.

GÖTA KANAL

I nuvarande skede talar mycket för ett djup på 3.5 m vilket ger ca 3 m djupgående och motsvarar vad bla Göta Kanal klarar.

VÄGKORSNING

Vi har tre alternativ:

En tunnel under kanalen liknande den i Berg, Östergötland.

En medellåg öppningsbar bro ungefär som den i Västervik. Fri höjd bör då vara ca 6 m så att de flesta båtar som nyttjar farleden kan komma fram utan broöppning.

En hög bro ca 15 m ungefär som bron vid Bjursund över till Loftahammar. Det skulle ge en vidunderligt fin utsikt och bör i så fall kombineras med någon form av utsiktsterrass.

För en högbro talar topografin med ett berg i syd som sträcker sig närmare 15 m högt och i norr med ett berg om ca 10 m. Det blir nästan underhållsfritt och förefaller kunna bli mest ekonomiskt räknat på en tid av 20 - 50 år.

SPRÄNG - och MUDDERMASSOR

För att dumpa berg och muddermassor i havet behövs särskild vattendom. Men det blir troligen inte nödvändigt eftersom massorna kan komma väl till pass på olika sätt:

1 - Som en pir och tillfällig tilläggsplats på Gamlebysidan.

2 - Som en hamnplan i Kuggviken med god hamn för fritids- och nyttotrafik samt parkering av bilar. Planen kan även rymma verkstad och affär, café eller restaurang.

3 - L Rätö är svårtillgängligt och utsatt för grov sjö. Dit skulle massor kunna transporteras för att skapa vågbrytare och skyddad hamn för turist- och nyttotrafik.

4 - Det förmodas att det bortsprängda berget håller god kvalitet. Det skulle då kunna exporteras som vägmaterial till länder på andra sidan Östersjön.

5 - En del material behövs för vägbank i både det låga och höga broalternativet.

6 - Det översta jordlagret, av betydande mängd, kan komma väl till pass för att täcka utfyllnaderna för ett vackert och miljömässigt gott resultat.

LC