FörTjust i Debatt
ALLÉNS GLÄDJESKUTT	Debatt om offensiv utveckling och analys av problem och möjligheter.

CELLSPACING=8 CELLPADDING=8 WIDTH=500>

Debatt i Västervikstidningen 1999-01-11 ALLÉNS GLÄDJESKUTT Formeln för Tjusts ekonomiska välstånd kan beskrivas som skillnaden mellan värdet av produkter vi exporterar och importerar till Tjust. Med produkt menar vi: saker, tjänster, energi, kunskap och utveckling. För att lyckas behöver vi öka vår effektivitet. För några år sedan förlorade vi ett Liederbidrag om 12 miljoner kronor. Det antyddes möjlighet att återkomma och vi gjorde ett nytt försök där norra Tjusts intresseföreningar medverkade. Det som då hände visar situationen i blixtbelysning. De fyra viktigaste kompetensbristerna är: 1- Svag ekonomisk insikt. 2- Utbytet av idéer och information är svag. 3- Förändringsbenägenheten är låg. Tio miljoner kronor förmådde inte ledarna att samverka. 4- En politiker avlivade försöket. Offensiv verksamhet Vi i landsbygd måste konkurrera med småskalig verksamhet på andra håll. Men vi ser inte konkurrensen för storskalig verksamhet ligger mellan oss och den. Det är som att sparka fotboll och se bollen men inte motståndarlaget. Vi är duktiga på småskalig verksamhet och 'cykelställsfrågor'. Men för att bli effektiva måste vi samverka med internationell och storskalig verksamhet. Det kräver ett nytt idé och informationsflöde än det befintliga. Västerviks kommun är sedan sammanslagningen 1971 centralt styrd och planekonomiskt organiserad. Det var 'mode' då men kan inte konkurrera i ett nutida samhälle. Det är välkänt att stora sådana organisationer leder till ovanstående kompetensbrist. "Kommunen skall utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv" har det sagts sedan 1971. Men har någon sett till ett sådant helhetsperspektiv? Vi har det inte. Utan resurser kan vi inte åstadkomma något och det är svårt för oss att gå till politikerna och be om kapital. De tycker att det är deras uppgift att utveckla kommunen och känner sig troligen förolämpade. Vår senaste ansökan om kompetensutveckling av landsbygden fick ett 'godda yxskaft' ungefär till svar. Men få av våra kommunpolitiker har den speciella kompetens som behövs. De skiljer inte mellan vad de vill, vad de kan och vad de måste göra. Och det skall inte begäras av dem. De är förtroendevalda och inte politiker på grund av sin kompetens att förändra och utveckla kommunen - med några få undantag. Anita Boman Du är kommunens politiske ledare. I en artikel i VT nyligen säger du att vi är offensiva. Betyder det ordet olika saker för oss? Jag vet att ni arbetar hårt, men det är inte detsamma som att vara offensiv. Plastunionen är offensiv. Men i övrigt är allt traditionellt och därför möter vi maximal konkurrens. - Distansundervisning är tillbakasträvande eftersom produktionen av utbildning flyttas bort från oss. Vänd på tråden så blir det offensivt. - Nya rondellen förstärker intrycket av Västervik som avkrok. Värdet är negativt med någon miljon varje år (50:-/invånare). En välkomnande allé som tar ett glädjeskutt över Breviksvägen hade varit offensivt. - Landsbygden har ingen chans att utvecklas så länge staden är så dominerande. Det är ingen konflikt eftersom landsbygd och stad har nytta av varandras framgång. Att splittra upp kommunen i mer självstyrande delar, som de stora bolagen gör, vore offensivt. - Helhetssyn och analytisk förmåga är svagt utvecklad. Att anställa en utvecklingschef med sådan talang vore offensivt. - Valdemarsvik skaffade EU-kontor och Oskarshamn snodde vår hamn. Att bli först med ansökan om ett glesbygdsuniversitet att lägga i någon exotisk tjustskog vore mycket offensivt. - Vid ditt möte med Intresseföreningarna på Valstadskolan i april slösades tiden bort på cykelställsfrågor. Att skapa en effektiv handläggning av sådana frågor hade varit offensivt. Bruno Nilsson, du är utvecklingsledare och fick i uppdrag att effektivisera den verksamheten med minst 30%. När får vi se resultat? - Att ändra kommunens namn till Tjust skulle tvinga människor att tänka på nytt sätt och vore utvecklande och offensivt. I en intervju beskriver du problemet med avfolkning. Men det är inte ett problem utan ett symptom på ett problem nämligen att vi är ineffektiva. Är analysen felaktig blir också åtgärderna fel, eller hur? Kapital dras till effektiva områden och människor dras till kapital, så har det varit i tusen år. Därför avfolkas vår bygd. Att göra kommunen effektiv vore offensivt. Men alla våra försök, tex Loftalyftet, viftar du bort. Politiker och skattebetalare, vad skulle ni säga om föreningen FörTjust bad er om en miljon kronor för att skicka politikerna på internat i två veckor? Där skulle de få lära sig marknadsekonomi, framtidsforskning, beteendevetenskap och organisationsteori. Ämnena ingår inte i kunskapslyftet men nog vore väl det en offensiv satsning? Kulturrevolution En politiker, nu i KS, föreslog i en debattartikel en Västerviksvariant av Maos kulturrevolution. Den småskaliga satsningen fick Kina att tappa 40 års utveckling. Vad vore vårt småskaliga lantbruk utan samverkan med storskalig produktförädling, storskalig marknad, storskalig växtförädling och storskalig traktorproduktion? Fristående småskalig verksamhet och kunskap utan kompetens är inte värt mer än sand i öknen. Det är tjänstemännens uppgift att tala om för politikerna vilka förändringar som är angelägna. Klandra nu inte dem om det inte fungerar. Deras möjligheter att påverka den centralstyrda organisationen, med partipolitiska motsättningar, är nästan obefintliga. Det är förståeligt om de resignerat och antar en tjänstemannaattityd. Politikerna tycks anse att de skall ha initiativet, makten och kontrollen över kommunens utveckling. I småkommunerna för femtio år sedan gick det bra, men inte nu. Hur många uppfattar kommunhuset som ett kreativitetscentrum? En kulturrevolution behövs i kommunen, men inte utifrån den föreslagna maoistiska modellen. Utvecklingens villkor Kunskap medför inte utveckling. Krister Örnfjäder (s) och Agne Hansson (c) stöd av distansutbildning (se VT 981230 sid 5) är därför feltänkt. Det är inte eleverna vi behöver utan lärarna och dem får vi inte hit med distansundervisning. Örnfjäders och Hanssons politik flyttar produktionen från oss. Det leder till ett uppsving för Linköping och Kalmar, men inte för oss. Vänd tråden, låt lärarna bo i vårt vackra Tjust med billiga bostäder och härifrån undervisa eleverna i Linköping och Kalmar och hela världen. Låt kunskap blir en exportprodukt. En god utvecklingsspiral för Tjust ser troligen ut på följande vis: Nya attityder &emdash;> leder till Kompetens &emdash;> som medför Förändring &emdash;> nödvändig för Utveckling &emdash;> för att skapa Effektivitet &emdash;> som genererar Kapital &emdash;> vilket återinvesteras i Ny kompetens &emdash;> osv. Ett handelshus ingår i vår strävan. Det är en kompetensstärkande åtgärd för att knyta samma vår småskaliga verksamhet med internationell storskalighet. Arbetssättet med ett handelshus innebär en förändring som skapar effektivitet som drar till sig kapital och genererar ny kompetens. Att ändra kommunens namn till Tjust är en annan kompetensstärkande åtgärd med psykologisk och kommersiell kraft. Vastervik ligger i Tjust som Visby på Gotland och Stockholm i Sverige. Att återföra kommunen till östgötaregionen är naturligt. Men det finns inte på vårt program eftersom handel, kapital, kultur och produkter inte känner administrativa gränser. Föreningen FörTjust bildades med syftet att påskynda förändringar som är nödvändiga för utvecklingen. Vi är partipolitiskt obundna men har en samsyn av hur problemen ser ut och vilka möjligheter som finns. LARS CORNELL FörTjust